Så går utredningen till, steg för steg

Utredningen ska svara på frågan om vilket barn som skulle må bra av att bo hos er. Den bygger på samtal, hembesök, registeruppgifter och referenser, och den tar tid. Det är socialnämnden som till sist bedömer om ert hem är lämpligt och som beslutar om en placering.

Det är socialnämnden som bedömer och beslutar

Enligt socialtjänstlagen får ett barn inte placeras i ett familjehem utan att förhållandena i hemmet har utretts av en socialnämnd. Därför står det alltid en kommun bakom utredningen och besluten. Ett konsulentföretag som vi kan göra och stödja delar av arbetet, men bedömningen av om ert hem är lämpligt och beslutet om placering ligger hos socialnämnden.

Vad utredningen ska innehålla står i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2012:11. Den ska omfatta familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och levnadsvanor, ert boende och er närmiljö, varje blivande familjehemsförälders personliga förutsättningar och omsorgsförmåga, och hur ni ställer er till uppdraget. Underlaget tas fram genom intervjuer, hembesök och referenser.

Stegen nedan kommer i den ordning de oftast görs. Socialstyrelsens Kunskapsguiden påpekar att den som utreder kan ta momenten i den ordning som passar bäst i varje situation, och att vissa moment pågår under hela utredningen.

1. Ett första samtal om er situation

Du ringer eller gör en intresseanmälan, och ni pratar en stund om din situation. Boende, familj, arbete, och varför du funderar. Ibland visar redan det samtalet att tajmingen är fel. Det är också ett bra utfall.

I ett tidigt skede kan ni också få fylla i BRA-fam, Socialstyrelsens formulär för bedömning vid rekrytering av familjehem. Ni fyller i det var för sig, och svaren ger underlag för att avgöra om utredningen ska gå vidare.

2. Hembesöket gäller alla i hushållet

Den som utreder kommer hem till er, träffar alla som bor i hushållet och ställer frågor om vardagen. Socialstyrelsens allmänna råd pekar bland annat på om ett barn kan få ett eget rum, en trygg och säker miljö och en stimulerande fritid.

Har ni egna barn ska deras inställning till att ett barn flyttar in vägas in. De ska få komma till tals i sin takt och på sina villkor. Det är de som kommer att dela vardag, föräldrar och kanske rum med ett barn som bär på svåra erfarenheter.

3. Registerutdrag hämtas in

Innan socialnämnden beslutar att placera ett barn i ett familjehem eller jourhem ska nämnden samt konsulentorganisationen hämta in uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret. Det står i socialtjänstförordningen och gäller alla som nämnden tänker anlita för vården. Bor ni i samma kommun som nämnden hämtas också uppgifter ur nämndens eget register.

Med ert samtycke hämtas dessutom uppgifter från Kronofogden, Försäkringskassan och socialtjänsten i de kommuner där ni bor eller har bott de senaste fem åren. Utredningen ska särskilt uppmärksamma våld mot närstående, annan brottslighet, skadligt bruk eller beroende och annat som kan äventyra ett barns trygghet. Nämnden väger samman allt som kommit fram. Finns det något i ert förflutna är det bättre att ni berättar om det själva än att det dyker upp i ett utdrag.

4. Djupintervjun går tillbaka till er egen uppväxt

Är ni två ska ni enligt föreskrifterna intervjuas både var för sig och tillsammans. Det finns flera etablerade metoder för intervjuerna. En av dem är Kälvestenintervjun, en intervju- och tolkningsmetod som Anna-Lisa Kälvesten tog fram på 1970-talet för att utreda blivande jour-, familje- och adoptionshem.

Frågorna går bakåt i er egen historia, ända till er egen uppväxt. Det kan kännas närgånget. Skälet är att ett barn som flyttar in kommer att aktivera saker i er som ni inte räknat med, och det är bättre att ni känner till dem i förväg än att ni upptäcker dem en tisdagkväll i november.

5. Referenser från både närstående och arbetet

För varje blivande familjehemsförälder ska referenser tas från minst två personer som är oberoende av varandra. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör det vara både närstående och någon som känner er genom sitt arbete. Frågorna handlar om era personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga.

Har en annan kommun haft barn placerade hos er under de senaste fem åren ska referenser, efter ert samtycke, tas även därifrån. Tänk gärna igenom i förväg vilka ni vill föreslå, och säg till dem att de kan bli kontaktade.

6. Sammanställningen blir socialnämndens underlag

Allt som kommit fram vägs samman i en familjehemsutredning. Där står bedömningen av om hemmet är lämpligt och de uppgifter som bedömningen bygger på. Det är socialnämnden som gör den bedömningen, även när ett konsulentföretag har gjort delar av arbetet.

Be att få läsa texten innan den är klar, så att ni kan säga ifrån om något blivit fel eller missförstått.

7. Matchningen gäller ett visst barn

En färdig utredning betyder inte att ett barn flyttar in nästa vecka. Den betyder att ni kan komma i fråga när ett uppdrag passar. När ett visst barn finns i åtanke ska socialnämnden bedöma om just ert hem kan möta barnets behov. Den bedömningen, matchningen, ingår i underlaget för beslutet om placering.

Matchning är en del av det vi arbetar med, men beslutet fattar nämnden. Ibland går det fort. Ibland dröjer det, eftersom det är barnets behov som styr.

Hur lång tid det tar varierar

Hur lång tid utredningen tar skiljer sig från familj till familj. Det beror bland annat på hur många samtal som behövs, hur snabbt referenser och registeruppgifter kommer in och om det finns ett visst barn i åtanke. Fråga den som utreder hur tidsplanen ser ut för er, och vem ni ska vända er till om ni undrar något under tiden.

Som familjehem hos oss får ni en grundutbildning utifrån Socialstyrelsens Ett hem att växa i, och vi arbetar med strukturerade metoder och väl beprövade verktyg. Läs mer om vad som krävs på sidan För familjehem, eller ring oss på 042 450 93 00 om du vill prata igenom din situation.