Skolan och det placerade barnet: så kan familjehemmet stötta skolgången

Hur det går i skolan har stor betydelse för hur ett placerat barn klarar sig senare i livet. Ändå går många placerade barn ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Som familjehem kan du inte ta över skolans uppdrag. Men du är den vuxna som ser barnet varje dag, och därifrån kan du göra mycket.

Skillnaden i skolresultat är stor

I maj 2026 publicerade Socialstyrelsen en registerstudie om skolgången hos barn och unga som varit placerade i samhällsvård. Den gäller barn födda 1999–2017 som placerats fram till och med 2024. Knappt hälften av barnen som varit placerade hade gymnasiebehörighet vid 17 års ålder. SKR anger att andelen bland andra barn är ungefär 85 procent.

Studien visar också att fler var behöriga bland dem som varit placerade i familjehemsvård (där nätverkshem och jourhem räknas in) än bland dem som varit placerade på HVB eller inom SiS. Det betyder inte att familjehemmet ensamt står för skillnaden, eftersom barn som placeras på HVB ofta har andra och tyngre behov. Men det tyder på att skolgången går att påverka.

Varje flytt kostar i skolan

År 2023 kartlade Socialstyrelsen omkring 94 000 barn och unga som varit placerade under sin uppväxt. En tredjedel hade varit med om tre placeringar eller fler. Ju fler placeringar barnet hade haft, desto större var risken för lägre betyg, för att inte bli behörig till gymnasiet och för att sakna gymnasieutbildning vid 20 år. En ny placering betyder ofta en ny skola, nya lärare och nya klasskamrater. Ibland blir det också en ny kommun med andra rutiner.

För er som familjehem betyder det två saker. Ett stabilt hem är redan ett stöd för skolgången. Och den första tiden i en ny skola behöver planeras. Den ska inte bara få hända.

Vem ansvarar för vad

Enligt socialtjänstlagen (22 kap. 8 §) ska socialnämnden arbeta för att barn som bor i familjehem får lämplig utbildning. Det är alltså barnets socialsekreterare som har det övergripande ansvaret för att skolgången fungerar och följs upp. Skolan ansvarar för undervisningen och för att barnet får det stöd det behöver i skolan.

Familjehemmet är oftast inte vårdnadshavare. Vissa beslut, till exempel val av skola, ligger därför hos vårdnadshavarna eller hos socialnämnden. Vem som bestämmer vad beror bland annat på om placeringen är frivillig eller sker med stöd av LVU. I vardagen kan det bli rörigt. Vem får information från skolan? Vem blir kallad till utvecklingssamtalet? Vem skriver under en blankett? Ta upp det med socialsekreteraren tidigt, helst innan skolstarten, och bestäm tillsammans hur informationen ska gå.

SAMS: ett gemensamt stöd för skola och socialtjänst

Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram SAMS, ett stöd för samarbetet mellan socialtjänst och skola när ett placerat barn byter skola. Socialstyrelsen publicerade det i januari 2026. Arbetet delas in i tre skeden:

• Inför placering. Socialtjänsten informerar barnets nuvarande skola så tidigt som möjligt, så att den nya skolan hinner förbereda sig.
• Under placering. Skolgången följs upp. Om barnet flyttar igen börjar processen om.
• Inför avslut. Skolbytet när placeringen tar slut ska planeras lika noga som det första.

I alla tre skedena ska barnets egen upplevelse av skolan vägas in. SAMS är skrivet för socialtjänst och skola, men det är bra att ni som familjehem känner till det. Om ni ser att överlämningen mellan skolorna aldrig blev av kan ni fråga socialsekreteraren om den.

Det här kan ni göra i vardagen

Före skolstarten

• Fråga socialsekreteraren vad som är känt om barnets skolgång hittills, till exempel betyg, närvaro och om barnet har fått stöd eller utretts tidigare.
• Be om ett möte med skolan innan barnet börjar, gärna tillsammans med socialsekreteraren. Bestäm vem på skolan som är er kontaktperson.
• Prata med barnet om vad det vill att skolan ska få veta, och vad det vill behålla för sig själv.

Under terminen

Var den vuxna som frågar. Ett barn som har bytt skola flera gånger kan ha luckor som inte märks på en gång. Det kan läsa flytande utan att förstå texten, eller dölja att grunderna i matte saknas. Om du ser tecken på det kan du be skolan ta reda på vad barnet kan. När det finns tecken på att en elev inte kommer att nå målen ska skolan utreda om eleven behöver särskilt stöd.

Ett barn som länge har levt i otrygghet kan ha svårt att koncentrera sig och orka hela skoldagen, särskilt i början. Det kan vara bra att lärarna vet om det. Berätta bara så mycket som behövs. Barnets historia är barnets egen.

Hemma gör det mesta vanliga stor skillnad. Det kan vara en fast tid för läxor, frukost innan skolan och någon som frågar hur dagen var och väntar på svaret. Följ också närvaron. Frånvaro som ökar är ofta det första tecknet på att något inte fungerar.

När det skaver

Ibland fungerar inte samarbetet med skolan, eller så förvärras situationen trots att alla försöker. Säg det tidigt till socialsekreteraren, eftersom socialnämnden har ansvaret för att barnets skolgång följs upp. Vänta inte till nästa uppföljningsmöte om barnet slutar gå till skolan.

Fråga om kommunen har en arbetsmodell

En del kommuner arbetar med särskilda modeller för placerade barns skolgång. Den mest kända är Skolfam, som startade i Helsingborg 2005. Där kartlägger ett team med psykolog och specialpedagog tillsammans med socialtjänsten vad barnet kan i skolan, och följer sedan barnet genom grundskolan. Fråga barnets socialsekreterare om kommunen använder Skolfam eller något liknande.

Skolan är något du kan ta upp i handledningen, precis som andra delar av vardagen. Om du funderar på att bli familjehem hos oss kan du ringa 042 450 93 00 eller göra en intresseanmälan på sidan För familjehem.