Umgänge med föräldrarna: så fungerar det när barnet bor i familjehem

Barn som bor i familjehem har rätt till umgänge med sina föräldrar, och ofta också med syskon och andra som står dem nära. Det är socialnämnden som planerar och beslutar om umgänget, inte familjehemmet. Det ni gör före, under och efter en träff påverkar ändå mycket hur barnet har det.

Socialnämnden planerar och beslutar om umgänget

När ett barn placeras hos er är det barnets socialsekreterare som planerar umgänget. Det gäller hur ofta barnet träffar sina föräldrar, var träffarna sker, hur länge de varar och om någon annan ska vara med. Planeringen ska utgå från barnets behov, och barnet ska få säga vad det tycker på ett sätt som passar ålder och mognad.

Ni som familjehem ska få veta vad som gäller, och ni kan be socialsekreteraren förklara planen. Ni kan inte själva ändra umgänget, varken utöka det eller dra ner på det. Om barnet eller en förälder vill träffas oftare, eller om något har hänt, är det socialsekreteraren ni vänder er till.

Socialstyrelsens kunskapsguide om umgänge konstaterar att bedömningarna inte går att standardisera. Två barn i samma ålder kan behöva helt olika upplägg, och planen kan ändras under placeringens gång.

Frivillig placering eller LVU: vad skillnaden betyder

Ett barn kan vara placerat med vårdnadshavarnas samtycke enligt socialtjänstlagen, eller enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. För umgänget spelar det roll.

Vid en frivillig placering behåller vårdnadshavarna sitt inflytande, och umgänget planeras i samråd med dem. Socialtjänstlagen säger att socialnämnden ska arbeta för att barn i familjehem får möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående.

Vid vård enligt LVU har socialnämnden ett ansvar för att barnets behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så långt möjligt tillgodoses. Det står i 14 § LVU. Om det är nödvändigt för vårdens syfte får nämnden också besluta hur umgänget ska gå till, och i vissa fall att barnets vistelseort inte ska röjas för föräldrarna. Ett sådant beslut ska nämnden överväga minst en gång var tredje månad. När barnet vårdas på grund av förhållandena i hemmet kan nämnden dessutom, om det finns anledning, kontrollera inför umgänget att en förälder inte är påverkad av alkohol eller droger.

Om barnets vistelseort ska hållas hemlig får ni veta det av socialtjänsten. Då behöver ni tänka extra på vad ni och era egna barn delar i sociala medier, till exempel bilder som visar var ni bor eller vilken skola barnet går i.

Syskon och andra närstående

Syskon, mor- och farföräldrar och andra vuxna som barnet har en relation till kan vara lika viktiga att hålla kontakten med som föräldrarna. Syskonrelationen är för många barn den längsta relation de kommer att ha. När socialnämnden följer upp en LVU-placering ska den enligt lagen särskilt uppmärksamma barnets relationer till anhöriga och andra närstående. Bor syskonen hos er tillsammans kan ni läsa mer i vår artikel om att ta emot ett syskonpar.

Före träffen: det förutsägbara hjälper

Många barn blir oroliga i dagarna före en träff, särskilt i början av en placering. Det som oftast hjälper är att barnet vet vad som ska hända.

• Berätta i god tid när träffen är, var den sker och vem som hämtar och lämnar.
• Säg när barnet kommer hem igen. Ett klockslag är lättare att hålla fast vid än "efter middagen".
• En kalender på kylskåpet gör det synligt för yngre barn.
• Låt barnet ta med något om det vill, en teckning eller något från skolan att visa.
• Planera en lugn kväll efteråt i stället för kalas eller träning.

Efter träffen: reaktioner är vanliga

Många barn är trötta, ledsna, arga eller tysta efter en träff. Det betyder inte automatiskt att träffen gick dåligt. Att säga hejdå efter en fin stund kan vara lika svårt för ett barn som en träff som inte blev som barnet hoppats. Barn kan känna glädje och sorg på samma gång, och oroa sig för föräldern de just har lämnat.

Ge barnet tid. Något välbekant att äta, en vuxen i närheten och en vanlig kväll räcker ofta långt. Fråga öppet om barnet vill berätta, men driv inte på. Ni behöver inte ha svar på allt barnet undrar.

Anteckna gärna det ni ser. När kom reaktionen, hur länge höll den i sig, vad sa barnet med egna ord? Skriv det ni ser och hör, och håll det isär från era egna tolkningar. Det ger socialsekreteraren ett bättre underlag när umgänget följs upp, och er handledare kan hjälpa er att se mönster över tid.

Barnet ska inte behöva välja

Ett barn i familjehem kan känna lojalitet åt två håll. Barnet kan tycka om er och samtidigt längta efter sina föräldrar, och vara rädd att det ena sviker det andra. Ni hjälper barnet mycket när det märker att ni respekterar föräldrarna och att det är tillåtet att tycka om dem.

• Prata om föräldrarna med respekt, även när ni är oroliga eller frustrerade. De samtalen tar ni med socialsekreteraren eller er handledare, där barnet inte hör.
• Fråga inte ut barnet om vad som hände under träffen.
• Om upplägget tillåter det kan en kort och vänlig hälsning mellan er och föräldern vid lämning och hämtning göra övergången lättare för barnet.

När något oroar er

Ring socialsekreteraren om något händer under eller efter en träff som oroar er, eller om barnet säger något som får er att undra över barnets säkerhet. Vänta inte till nästa uppföljning. Om barnet gång på gång mår mycket dåligt inför eller efter träffarna behöver nämnden också få veta det, så att planen kan ses över.

Som familjehem hos oss har ni regelbunden handledning och kan nå vår jour dygnet runt, också en söndagskväll efter en tung träff. Vill du veta mer om hur det är att vara familjehem kan du läsa på För familjehem eller ringa oss på 042 450 93 00.