Ny lag ersätter LVU 1 januari 2027: det här ändras för familjehem

Den 1 januari 2027 ersätts LVU av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga. Riksdagen fattade beslutet den 13 augusti 2026. För familjehem är den största förändringen en ny grund för omhändertagande. Ett barn ska kunna stanna i det familjehem det har fått en stark anknytning till, även när förhållandena i barnets hem har blivit bättre.

Två nya lagar ersätter LVU

LVU har gällt sedan 1990. Från årsskiftet ersätts den av två lagar: lagen (2026:1600) om omhändertagande för vård av barn och unga och en lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Den andra lagen gäller främst SiS och berör sällan familjehem direkt.

Den nya lagen gäller, som LVU, när vård behövs men det inte finns samtycke. Frivilliga placeringar regleras som tidigare i socialtjänstlagen. Enligt regeringen är målet en tydligare lag där barnet ses som en egen rättighetsbärare.

En ny grund: anknytning till familjehemmet

I dag ska vård enligt LVU upphöra när det som ledde till omhändertagandet har förändrats. För ett barn som har bott länge i ett familjehem kan det innebära en flytt bort från de vuxna som barnet har knutit an till. De verktyg som finns i dag är främst flyttningsförbud och vårdnadsöverflyttning.

Den nya lagen lägger till ett tredje alternativ. Ett barn som är placerat, eller nyligen har varit placerat, i ett familjehem ska omhändertas för vård på grund av anknytning till det familjehemmet om alla de här villkoren är uppfyllda:

• Placeringen beror på ett omhändertagande på grund av förhållandena i hemmet.
• Förhållandena i hemmet har förändrats varaktigt och genomgripande, så att det ursprungliga omhändertagandet ska upphöra.
• Det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas om barnet skiljs från familjehemmet.
• Det är till barnets bästa att vården fortsätter.
• Placeringen kan antas inte kunna fortsätta med samtycke från vårdnadshavaren och, om barnet har fyllt 15 år, från barnet självt.

Grunden gäller alltså bara barn som har omhändertagits på grund av förhållandena i hemmet. Barn som är placerade på grund av eget beteende omfattas inte.

Vid bedömningen ska man särskilt titta på familjehemsföräldrarnas förmåga att ge barnet trygghet, barnets egen inställning, barnets relation till sina föräldrar och syskon, barnets förankring i skola och kamratkrets, barnets ålder och hur länge placeringen har pågått, och om barnet har särskilda behov.

Det är socialnämnden som ansöker och förvaltningsrätten som beslutar. Som familjehem kan ni inte ansöka själva.

Barn som har flyttningsförbud i dag

Ett beslut som har fattats enligt LVU räknas som ett beslut enligt motsvarande bestämmelse i den nya lagen. Pågående placeringar fortsätter alltså som vanligt efter nyår.

För barn som omfattas av ett flyttningsförbud enligt LVU finns en särskild övergångsregel. Om socialnämnden ansöker ska ett omhändertagande på grund av anknytning beslutas, förutsatt att villkoren i den nya lagen är uppfyllda. Har ni ett barn med flyttningsförbud hos er kan det alltså bli aktuellt med en ny prövning under 2027. Fråga barnets socialsekreterare hur kommunen tänker göra.

Barnets rättigheter får ett eget kapitel

Den nya lagen samlar barnets rättigheter i ett eget kapitel. Det som är bäst för barnet ska vara avgörande vid alla beslut och åtgärder enligt lagen. Barnet ska löpande få information om beslut som rör det och om hur besluten kan överklagas, anpassad efter ålder och mognad. Barnet ska också få möjlighet att säga vad det tycker, och åsikterna ska tillmätas betydelse efter ålder och mognad.

Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan. Rätten till offentligt biträde förtydligas och utökas, både för barn och vårdnadshavare.

Det som var omstritt i riksdagen

Socialutskottet ställde sig bakom förslaget, men fyra partier reserverade sig mot en del av det. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet ville att regeringen skyndsamt skulle återkomma med ett förslag om att ungdomar över 15 år måste samtycka för att kunna omhändertas på grund av anknytning. Det förslaget fick inte majoritet, och lagen beslutades i den form regeringen föreslog, med mindre ändringar.

Vad det betyder för er som familjehem

För de flesta familjehem ändras inget i vardagen den 1 januari. Barnet bor kvar, och besluten gäller. Några saker är ändå bra att känna till.

• Er relation till barnet får större tyngd i lagen. Den trygghet barnet har hos er är en av de saker domstolen ska väga in, så det ni gör i vardagen och det som dokumenteras om placeringen spelar roll.
• Barnet ska få mer information och mer att säga till om. Det kan väcka frågor hemma. Svara lugnt och sakligt, lova inget om utgången och hänvisa till barnets socialsekreterare när det gäller beslut.
• Fråga socialsekreteraren om den nya lagen påverkar just ert barn, särskilt om det finns ett flyttningsförbud.
• Barnets relation till föräldrar och syskon är fortfarande en del av bedömningen. Socialnämnden har kvar ansvaret för att barnet får umgänge med sina närstående.

Läs mer om hur umgänget fungerar i vår artikel om umgänge när barnet bor i familjehem.

Nästa steg: tillståndsplikt och register för familjehem

Regeringen vill också skärpa kontrollen av familjehem. Den 2 juli 2026 fick IVO i uppdrag att förbereda en tillståndsplikt för familjehem och jourhem och ett register över dem. Registret ska hjälpa socialnämnderna att hitta lämpliga hem och bedöma om ett hem passar ett visst barn.

Det här är ännu inte en lag. IVO ska redovisa uppdraget senast den 29 januari 2027, och först därefter kan regeringen lägga fram ett förslag. Hur en tillståndsplikt skulle fungera för det enskilda familjehemmet är inte bestämt.

Har ni frågor om hur den nya lagen påverkar ert uppdrag tar vi gärna upp det i handledningen. Funderar du på att bli familjehem kan du ringa oss på 042 450 93 00 eller göra en intresseanmälan.